Meny
Vad säger andra om Happy Boat och vår metod? Här hittar du omdömen från nöjda kunder, reportage i pressen och populärvetenskapliga artiklar.
Giftiga båtbottenfärger har använts länge för att förhindra påväxt på skroven. Tyvärr är det inte bara organismerna på skrovet som drabbas utan alla våra vattenlevande organismer. Idag är flertalet giftiga färger förbjudna och flera alternativ har tagits fram. Men det är svårt att påverka människors beteenden. Har man alltid målat sin båt så är det högst osannolikt att man slutar med det för att börja använda båttvätt istället. – Ur tidningen HavsUtsikt 2/2008
Trots ett 20-årigt förbud mot båtbottenfärger som innehåller TBT är halterna i ytsediment vid svenska småbåtshamnar höga. Det tyder på att det finns gift kvar på många fritidsbåtars skrov, och att det på något sätt når havet. – Ur tidningen HavsUtsikt 2/2010
En härlig vårdag. Vattnet glittrar nere i hamnen, och på land rustar båtfolket sina båtar. Men hur ser det egentligen ut på denna typ av platser? Vilka gifter finns på båtskroven och vad utsätter du dig för i samband med vår- och höstrustning av din båt? Hur mycket gifter hamnar på marken och så småningom i havet? – Ur tidningen HavsUtsikt 3/2012
Vi har använt vår särskilda kalibreringsmetod för röntgenfluorescensinstrument för att mäta på båtskrov. Våra resultat visar att det på ungefär tio procent av båtarna finns kvar höga nivåer av gamla, skadliga, tennorganiska färger. Genom identifiering och borttagning av gammal färg på dessa båtar kan vi kraftigt minska risken för spridning av tennorganiska föreningar till havsmiljön. (Eklund, B och Erik Ytreberg. 2016. ) – Ur tidningen HavsUtsikt 2/2016
Detta är slutrapporten för ett nordiskt samarbete som hade som mål att beskriva situationen för hur många fritidsbåtar som skrotas per år och som i framtiden kommer att vara i behov av skrotning i de fyra nordiska länderna. Det uppskattades att de finns cirka 3 miljoner fritidsbåtar i norden vilket utgör ca hälften av fritidsbåtarna i Europa. Det har inte varit möjligt att uppskatta hur många som skrotas varje år, mycket beroende på att det inte finns något fulltäckande båtregister i något av länderna. Detta sågs som ett problem i den avslutande workshop där ca 50 personer från alla länderna deltog. Många delar i en båt skulle kunna återanvändas och många metaller skulle kunna recirkuleras. Farliga substanser bör först avlägsnas innan skrotning utförs så att dessa inte sprids i naturen under skrotningsprocessen eller så att människor utsätts för exponering.
Vetenskaplig referens: Eklund, B., Haaksi, H., Syversen, F., Eisted, R. 2013. Disposal of plastic end-of-life-boats. Status in 2012 in the Nordic countries, with a focus on statistics, recycling and environmental problems. NMR (Nordic Council of Ministers) TemaNord 2013:582.
Eklund, D., Eklund, B. 2012.
Resultaten från undersökningar i 34 platser i 22 kustkommuner visar att båtuppläggningsplatser i allmänhet är mycket förorenade. Många giftiga substanser finns här i halter som ofta långt överskrider gällande riktvärden för både känslig markanvändning (KM) såväl som för mindre känslig markanvändning (MKM).
Erik Ytreberg, 2012.
I rapporten har sammanställts data över läckage av gifter från bottenfärger i samband med högtryckstvättning över en spolplatta. Det finns även beräkningar på hur mycket gifter som teoretiskt kan läcka ut i en småbåtshamn. Två vanliga bottenfärger har använts som modellfärger.
Langlet, D., Eklund, D., Eklund, B. 2014.
Vem/vilka är egentligen ansvariga för förorenad mark på båtuppläggningsplatser? Dessa frågor belyses i rapporten med särskilt fokus på ideella båtklubbar.
Rapport till Transportstyrelsen (Anslag TSA 2016-98), December 2017, 37 p. Ytreberg, E., Lagerström, M., Yngsell, D., Eklund, B. 2017.
På uppdrag av Transportstyrelsen utfördes studier för att belysa styrkor och svagheter med XRF-metodiken att mäta metallhalter i bottenfärg. Ett riktvärde för tenn som indikerar förekomst av tennorganiska föreningar föreslås
Förekomsten av tennorganiska föreningar såsom tributyltenn (TBT) studerades i sedimenten i en mindre småstadshamn och i en båtklubb. Det visade sig att de högsta halterna av TBT påträffades närmast upptagningsområdena för båtarna. Vidare visade sig halterna vara högre i ytsedimentet än bara 10 cm djupare ner i sedimentet. Detta tyder på att TBT fortfarande läcker ut från båtarna i samband med upptagning och högtryckspolning av båtskroven. Orsaken är troligen underliggande gamla färglager innehållande TBT som kommer ut i miljön i samband med tvättning av båtbotten.
Vetenskaplig referens: Eklund, B., Elfström, M., Borg, H. (2008). TBT originates from pleasure boats in Sweden in spite of firm restrictions. Open Environmental Sciences, 2, 124-132.
I denna studie har flera nya så kallade giftfria bottenfärger som kom ut på marknaden i början av 2000-talet testats. En rödalg och ett kräftdjur som är vanliga i Östersjön och viktiga för det kustnära ekosystemet har använts som testorganismer. Ingen av dessa organismer är inte sådana som brukar sätta sig fast på båtskroven. Utifrån testresultaten för giftighet hos lakvattnen har det tagits fram en rankinglista Det var stor skillnad i giftighet mellan den minst och mest giftiga bottenfärgen med ett spann på 160 gånger.
Vetenskaplig referens: Karlsson, J., M. Breitholtz and B. Eklund. (2006) A Practical Ranking System to Compare Toxicity of Anti-fouling Paints. Marine Pollution, 52, 1661-1667.
Hamnsediment från fem olika typer av småbåtshamnar har undersökts. Innehåll av farliga metaller och tennorganiska föreningar har analyserats och giftigheten testats. Som testorganismer användes en bakterie, en alg och ett kräftdjur som alla förekommer i svenska vatten. Samtliga undersökta sediment var mer eller mindre förorenade med rester från ämnen som förekommer i bottenfärger. De använda testorganismerna visade sig alla vara användbara för att testa giftigheten hos sediment och algen var den som var känsligast.
Vetenskaplig referens: Eklund, B., Elfström, M., Gallego, I., Bengtsson, B-E., Breitholtz, M. (2010) Biological and chemical characterization of harbour sediments from the Stockholm area. Soil and Sediment Pollution, 10 (1), 127-141.
Läckagehastigheten av koppar och zink från bottenfärger för användning på dels fartyg och dels fritidsbåtar har mätts i laboratoriemiljö. Den viktigaste upptäckten var att de nya så kallade biocidfria färgerna läckte avsevärt mer zink än de kopparläckande bottenfärgerna. Giftighetstester visade att testorganismer från Östersjön var ungefär lika negativt påverkade av zink som av koppar i vattnen. Därför bör det vid godkännande av en bottenfärg tas hänsyn inte bara till kopparhalten utan även till zinkhalten.
Vetenskaplig referens: Ytreberg, E., Karlsson, J., Eklund, B. (2010). Comparison of toxicity and release rates of Cu and Zn from anti-fouling paints leached in natural and artificial brackish seawater. Science of the Total Environment, 408, 2459-2466.
Lakvatten från bottenfärger både för användning på fritidsbåtar och för fartyg har testats för sin giftighet mot tre testorganismer. Lakning utförd i 7‰- igt artificiellt havsvatten kunde förklaras av en förhöjd koncentration av koppar och zink i vattnet. Fartygsfärgerna var mer giftiga än färgerna för fritidsbåtar. Värt att notera är att trots att ingen biocid enligt märkningen hade tillsatts till den biocidfria bottenfärgen Micron Eco så gav denna det giftigaste lakvattnet. Detta visar att det inte är tillräckligt att bara lita på innehållsförteckningen hos produkten utan att det är ett bra komplement att testa hela produkten så som den verkligen används med hjälp av biologiska testmetoder.
Vetenskaplig referens: Karlsson, J., Ytreberg, E., Eklund, B. (2010). Toxicity of anti-fouling paints for use on pleasure boats and vessels to non-target organisms representing three trophic levels. Environmental Pollution. 158, 681-687.
Detta är en sammanställning av uppmätta farliga ämnen på 34 båtuppläggningsplatser för fritidsbåtar i olika svenska kustkommuner. I allmänhet fanns många farliga ämnen på platserna i höga halter. Det lägre riktvärdet för förorenad mark (KM) överskreds 380; 6,8; 3,6; 2,9; 2,2 och 1,7 gånger för ∑7 PCBer (polyklorerade bifenyler), PAHer (polycykliska aromatiska kolväten), TBT (tributyltenn), Pb (bly), Hg (kvicksilver) och Cu (koppar). TBT, PAHer, Pb, Cd (kadmium) och Hg är alla prioriterade ämnen inom vattendirektivet och ska fasas ut så fort som möjligt. De höga gifthalter på båtuppläggningsplatser gör det angeläget att snarast ta fram riktlinjer för hur båtunderhåll får utföras.
Vetenskaplig referens: Eklund, B., Eklund, D. (2014) Pleasure boat yard soils are often highly contaminated. Environmental management. Volume 53, Issue 5 (2014), Page 930-946.
En riskbedömning har utförts på en båtuppläggningsplats av vanlig storlek med ca 200 båtar och en yta på 12 000 m2. Mycket höga halter långt över riktvärden för förorenad mark uppmättes av metallerna koppar, bly och zink liksom även av tennorganiska föreningar som TBT (tributytenn), DBT (dibutyltenn) och MBT (monobutyltenn). Beräknade totala mängder av farliga ämnen för platsen finns redovisade i artikeln. Lakvatten av jorden som testades på olika testorganismer bekräftade giftigheten genom dess negativa och hämmande påverkan.
Vetenskaplig referens: Eklund, B., Johansson, L., Ytreberg, E. (2014) Characterization and risk assessment of a boatyard for pleasure boats. Journal of soil and sediments. Volume 14, Issue 5 (2014), Page 955-967.
Den nya applikationen som utvecklats vid Stockholms universitet att med hjälp av röntgenfluorescensmätning (XRF) uppskatta halten farliga metaller på plastbåtskrov beskrivs. Metoden skiljer sig från andra gängse XRF-metoder genom att den är särskilt kalibrerad för mätning på plastbåtskrov och att resultaten anges i mikrogram metall per kvadratcentimeter. Halten tenn indikerar förekomst av tennorganiska föreningar. Mätmetoden visade god korrelation med uppmätta kemiska halter och har potential att bli ett användbart redskap inom miljöarbetet för påvisande av mängd giftiga ämnen bland bottenfärger på plastbåtar.
Vetenskaplig referens: Ytreberg, E., Lundgren, L., Bighiu, M A, Eklund, B. (2015) New analytical application for metal determination in antifouling paints. Talanta, 143, 121-126.
De första data med XRF-mätningar på båtskrov presenteras i denna artikel. Vi har mätta totalt mer än 500 båtar runt vardera Göteborg, Stockholm och i olika delar av Mälaren. Halterna av både tenn, koppar och zink var högre i Göteborgsområdet än i de andra områdena.
Ytreberg, E., Bighiu, M. A., Lundgren, L, Eklund, B. 2016. XRF measurements of tin, copper and zinc in antifouling paints coated on leisure boats. Environmental Pollution, Vol 213, 594-599.
XRF metodiken är ett bra, snabbt och tillförlitligt verktyg för att mäta metallhalter på mark som används som båtuppläggningsplats. Vår underökning visar att det är mycket högre halter där båtarna ligger jämfört med mark som används som transportvägar. Likaså visar resultaten att ju längre marken har använts som båtuppläggningsplats desto mer metaller har ansamlats på platsen.
Lagerström, M., Norling, M., Eklund, B. 2016. Metal contamination at recreational boatyards linked to the use of antifouling paints – investigation of soil and sediment with a field portable XRF. Environmental Science and Pollution Research.
Är sediment från båthamnar giftigt för organismer som finns i området? Vi har tagit sediment från både naturhamnar och småbåtshamnar och undersökt om det har hämmande effekter mot växt av rödalgen Ullsleke. Sedimentet visade sig påverka algens växt negativt inte bara i småbåtshamnarna utan även i naturhamnar långt ute i Koster arkipelagen.
Eklund, B., Hansson, T., Bengtsson, H., Eriksson Wiklund A-K. 2016 Toxic effects on the red alga Ceramium tenuicorne of polluted sediment from natural harbor and small boat harbors at the west coast of Sweden. Archives of Environmental Contamination and Toxicology, vol 70, Issue 3, pp 583-594.
På ett antal plastbåtar skrapades bottenfärgen av i olika lager och analyserades för sitt innehåll av tennorganiska föreningar. Ett linjärt samband med hög korrelation (r2=0.934) kunde fastställas mellan den totala halten av farliga tennorganiska föreningar och tenninnehållet mätt med XRF. En ny extraktionsmetod togs fram som bättre kan extrahera ut de tennorganiska föreningarna ur färgflagor än den standardiserade metoden som används på laboratorier.
Lagerström, M., Strand, J., Eklund, B., Ytreberg, E. 2017. Organotin speciation in historic layers of antifouling paint on leisure boat hulls. Environmental Pollution, 220, 1333-1341.
XRF-metoden har i denna studie visat sig vara en bra metod för att mäta läckagehastigheten av koppar och zink från bottenfärger. Metoden är enkel föreslås att användas vid bedömning för myndigheter för godkännande av bottenfärger.
Ytreberg, E., Lagerström, M., Eklund, B., Elwing, H., Dahlström, M., Dahl, P., Dahlström, M. 2017. A novel field method to measure release of copper and zinc from antifouling paints. Environmental Pollution, 225, 490-496.
Vi visar i den studie att koppar från bottenfärger på fritidsbåtar påverkar levande organismer i Östersjön negativt.
Bighiu, M.A., Eriksson-Wiklund, A-K., Eklund, B. 2017. Biofouling of leisure boats as a source of metal pollution. Environmental Science and Pollution Research, 24, 997-1006.
XRF- mätningar har utförts i Finland, Danmark och Tyskland och jämförts med XRF-mätningar utförda i Sverige. Resultaten visar att det finns fritidsbåtar i alla länder, 5 %-20 % av de mätta båtarna, där det fortfarande finns tennorganiska föreningar som troligen läcker ut i omgivande vatten. Dessutom finns det ofta onödigt mycket koppar på många av fritidsbåtarna.
Eklund, B., Watermann, B. 2018. Environmental Science and Pollution Research, 25, 14595-14605.
Tennorgaiska föreningar finns fortfarande kvar på både fritidsbåtar och handelsfartyg. Med XRF-metoden kunde vi visa att på 10 % av handelsfartygen och 23 -29 % av fritidsbåtarna fanns det sannolikt tennorganiska föreningar kvar i bottenfärgen. Som riktvärde för förekomst av tennorganiska föreningar föreslås 100 μg tenn/cm2 mätt med XRF.
Lagerström, M., Yngsell, D., Eklund, B, Ytreberg, E. 2019. Journal of Hazardous materials, vol 262, 107-114.
I denna studie tas det upp att det eroderas plastpartiklar från plastskrov och om det är ett problem och hur man kan undvika det.
Watermann, B., Eklund., 2019. Mar. Pollut. Bull. 144, 146-151.
Happy Boat bildades 2014 och arbetar för en giftfri miljö. Vi erbjuder mätningar, analyser och åtgärdsplaner för enskilda båtägare, båtklubbar och marinor. Med enkla medel kontrolleras och åtgärdas problem med giftiga båtbottenfärger för ett friskare hav.
Kontakta oss
Britta Eklund
Telefon: 073- 660 00 11
E-post: britta@happyboat.se
Design av: Azote