HAPPY BOAT - GIFTFRI BOTTEN. FRISKARE HAV.

Referenser, rapporter & artiklar

Dagens båtägare har stort fokus på miljöfrågorna och därför har vi låtit HappyBoat mäta samtliga båtar på båtklubben. Mätningen gick mycket smidigt och resultaten var tydliga: Ett litet antal av de äldre båtarna behövde saneras från TBT-färg. Både alla de båtägare som fick lugnande besked och de få som behövde åtgärda sina båtar uppskattade att få veta!

Björn Sjöström ordförande i Sticklinge Udde Båtklubb på Lidingö

Förra året, 2014 hade vi, Västerhaninge Båtsällskap VBS, besök av miljöinspektören. Vi fick ett föreläggande om att komma in med en redogörelse för hur vi skulle hantera giftfärger, bottenmålning och tvättning av båtarna. Vid det tillfället hade vi ingen aning om hur mycket gift det finns på våra medlemmars båtbottnar. VBS har många äldre båtar byggda före beslutet att förbjuda TBT. Vi misstänkte därför att situationen kunde vara bedrövlig. Vi fick kontakt med Britta Eklund och Happy Boat och bestämde att 30 stycken båtar skulle mätas.

Det hela gick förvånansvärt snabbt, ca 4h för 33båtar. Vilken enorm lättnad när vi fick klart för oss att endast 6 båtar borde saneras. Vi har bestämt oss för att gå vidare och undersöka med trettio båtar till.

Detta att veta hur tillståndet är med gifterna på båtarna i klubben ger styrelsen en stor säkerhet. Vi kan inrikta oss på att tala med de medlemmar som verkligen måste sanera båten och de andra kan vi ge ett certifikat på att deras båt är ok. Det ger också styrelsen en enorm styrka gentemot miljömyndigheterna eftersom vi vet vad vi talar om och inte bara tror.

Man drömmer om den dag då apparaten blir så billig så att VBS kan köpa in den och sedan mäta alla båtar, stora och små, som sjösätts i klubbens regi eller egen regi och tala om för ägaren: Din båt är ok eller du måste sanera båten innan du får sjösätta.

 

Carl Bonde, ordförande & Thomas Wallin, miljöombud

 

Min Cascade23 från 68 var nyblästrad, men innan jag målade på epoxyfärgen ville jag veta om det fanns några giftrester kvar på skrovet. Framför allt ville jag veta om det fanns några rester av TBT-färger. Britta kom och mätte, och på 10-15 minuter visste jag att båten nu var giftfri. Otroligt smidigt och enkelt!

Uno Hendrixon – Bällstavikens Motorbåtsklubb 

Rapporter

Klicka på rubriken för att hämta hem rapporten som pdf.

Riskbedömning av förorenad mark på en båtuppläggningsplats för fritidsbåtar, ITM rapport 205, Stockholms universitet.


Lisen Johansson 2012.

En typisk båtuppläggningsplats har riskklassats och riskbedömts enligt MIFO-metodiken. Resultatet visar höga halter av många giftiga ämnen och att platsen bör falla inom riskklass 1 eller 2.

Förorening av båtuppläggningsplatser – en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner. ITM rapport 208, 27 s., 4 bilagor, Stockholms universitet


Eklund, D., Eklund, B. 2012.

Resultaten från undersökningar i 34 platser i 22 kustkommuner visar att båtuppläggningsplatser i allmänhet är mycket förorenade. Många giftiga substanser finns här i halter som ofta långt överskrider gällande riktvärden för både känslig markanvändning (KM) såväl som för mindre känslug markanvändning (MKM).

Undersökning av vatten, ytsediment och ytjord vid Segelsällskapet Brunnsvikens (SSB) båtklubb i Brunnsviken. ITM rapport 211


Eklund, B., Pettersson, M., Eriksson-Wiklund, A-K. 2012.

En undersökning har utförts av vatten, sediment och jord längst in i Brunnsviken och jämförts med motsvarande utanför Bergianska trädgården i samarbete mellan Stockholms universitet och Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Resultaten visar höga halter av alla undersökta ämnena

Ansvar för förorenad mark på båtuppläggningsplatser med fokus på ideella föreningar. Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM-rapport 222, Stockholms universitet.


Langlet, D., Eklund, D., Eklund, B. 2014.

Vem/vilka är egentligen ansvariga för förorenad mark på båtuppläggningsplatser? Dessa frågor belyses i rapporten med särskilt fokus på ideella båtklubbar.

Spridning av biocider från båtar – Undersökning av olika källor och dess bidrag


Erik Ytreberg, 2012.

I rapporten har sammanställts data över läckage av gifter från bottenfärger i samband med högtryckstvättning över en spolplatta. Det finns även beräkningar på hur mycket gifter som teoretiskt kan läcka ut i en småbåtshamn. Två vanliga bottenfärger har använts som modellfärger.

Båtägares uppfattningar om bottenbehandling, miljöfrågor och ansvarsfrågor kring båtverksamhet. – enkätstudier bland båtägare i två båtklubbar i Stockholm 2007 och 2012. ITM-rapport 226.


Elfström, M., Wester, M., Eklund, B. 2014.

Två enkätstudier bland vanliga båtägare har utförts, dels 2007 och dels 2012. Frågorna handlade om båtägares uppfattning om miljöfrågor, bottenbehandling mm. Resultaten visade att miljömedvetenheten kring dess frågor hade ökat under de fem åren.

Populärvetenskapliga artiklar

havsutsikt2_2016

Enkelt att mäta gifter på båtskrov

Vi har använt vår särskilda kalibreringsmetod för röntgenfluorescensinstrument för att mäta på båtskrov. Våra resultat visar att det på ungefär tio procent av båtarna finns kvar höga nivåer av gamla, skadliga, tennorganiska färger. Genom identifiering och borttagning av gammal färg på dessa båtar kan vi kraftigt minska risken för spridning av tennorganiska föreningar till havsmiljön. (Eklund, B och Erik Ytreberg. 2016. ) – Ur tidningen HavsUtsikt 2/2016

batskrov_pdf

Båtskrov sprider gifter även på land

En härlig vårdag. Vattnet glittrar nere i hamnen, och på land rustar båtfolket sina båtar. Men hur ser det egentligen ut på denna typ av platser? Vilka gifter finns på båtskroven och vad utsätter du dig för i samband med vår- och höstrustning av din båt? Hur mycket gifter hamnar på marken och så småningom i havet? – Ur tidningen HavsUtsikt 3/2012

gamla_synder_pdf

Gamla synder svåra att måla över

Trots ett 20-årigt förbud mot båtbottenfärger som innehåller TBT är halterna i ytsediment vid svenska småbåtshamnar höga. Det tyder på att det finns gift kvar på många fritidsbåtars skrov, och att det på något sätt når havet. – Ur tidningen HavsUtsikt 2/2010

rent_skrov_pdf

Rent skrov eller rent hav – vad väljer båtägarna?

Giftiga båtbottenfärger har använts länge för att förhindra påväxt på skroven. Tyvärr är det inte bara organismerna på skrovet som drabbas utan alla våra vattenlevande organismer. Idag är flertalet giftiga färger förbjudna och flera alternativ har tagits fram. Men det är svårt att påverka människors beteenden. Har man alltid målat sin båt så är det högst osannolikt att man slutar med det för att börja använda båttvätt istället. – Ur tidningen HavsUtsikt 2/2008

nya_batbottenfarger_pdf

Nya båtbottenfärger – giftiga eller giftfria

Giftiga produkter ska bort eller ersättas med mindre giftiga alternativ. Men en undersökning visar att tre ”giftfria” alternativa båtbottenfärger är nästan lika giftiga eller t.o.m. mer giftiga än en giftläckande kopparfärg som redan har förbjudits. Hur kan egentligen giftiga färger säljas som giftfria? Det är uppenbart att regelsystemet måste ses över och förändras. – Ur tidningen HavsUtsikt 1/2002

Vetenskapliga artiklar

Metal contamination at recreational boatyards linked to the use of antifouling paints—investigation of soil and sediment with a field portable XRF

Med hjälp av XRF-teknik har vi mätt mängden koppar, zink och bly direkt på marken på båtuppställningsplatser. Vi kunde visa att XRF-metoden hade mycket god överenstämmelse med kemiska mätningar av jordproverna. Vi kunde också visa att halterna ofta var mycket höga där båtarna vinterförvarades och lägre på tranportsträckor inom området. Vidare kunde vi visa att halterna var nästan tio gånger högre på delar som använts som båtuppläggningsplats i 50 år jämfört med delar som endast använts i 5 år.

Lagerström, M., Norling, M., Eklund, B. 2016. Metal contamination at recreational boatyards linked to the use of antifouling paints – investigation of soil and sediment with a field portable XRF. Environmental Science and Pollution Research. Volume 23, Issue 10, pp 10146–10157.

Läs artikel »

Pollutant Concentrations and Toxic Effects on the Red Alga Ceramium tenuicorne of Sediments from Natural Harbors and Small Boat Harbors on the West Coast of Sweden

I Bohuslän tog vi sedimentprover från ett antal småbåtshamnar och naturhamnar. Sedimenten anlyserades för sitt innehåll av olika ämnen som kommer från bottenfärger eller avgaser och testades för sin giftighet mot rödalgen Ullsleke (Ceramium tenuicorne). Resultaten visade att det fanns höga mängder gifter i småbåtshamnarna som också visade sig att vara giftigt mot algen. Det fanns även indikation på att gifter från båtverksamhet kan påverka i naturhamnar långt ute i Kosterfjorden.

Eklund, B., Hansson, T., Bengtsson, H., Eriksson Wiklund A-K. 2016 Toxic effects on the red alga Ceramium tenuicorne of polluted sediment from natural harbor and small boat harbors at the west coast of Sweden. Archives of Environmental Contamination and Toxicology, vol 70, Issue 3, pp 583-594.

Läs artikel »

XRF measurements of tin, copper and zinc in antifouling paints coated on leisure boats

De första data med XRF-mätningar på båtskrov presenteras i denna artikel. Vi har mätta totalt mer än 500 båtar runt vardera Göteborg, Stockholm och i olika delar av Mälaren. Halterna av både tenn, koppar och zink var högre i Göteborgsområdet än i de andra områdena.

Ytreberg, E., Bighiu, M. A., Lundgren, L, Eklund, B. 2016. XRF measurements of tin, copper and zinc in antifouling paints coated on leisure boats. Environmental Pollution, Vol 213, 594-599.

Läs artikel»

Toxic effects on the red alga Ceramium tenuicorne of polluted sediment from natural harbor and small boat harbors at the west coast of Sweden

Är sediment från båthamnar giftigt för organismer som finns i området? Vi har tagit sediment från både naturhamnar och småbåtshamnar och undersökt om det har hämmande effekter mot växt av rödalgen Ullsleke. Sedimentet visade sig påverka algens växt negativt inte bara i småbåtshamnarna utan även i naturhamnar långt ute i Koster arkipelagen.

Eklund, B., Hansson, T., Bengtsson, H., Eriksson Wiklund A-K. 2016 Toxic effects on the red alga Ceramium tenuicorne of polluted sediment from natural harbor and small boat harbors at the west coast of Sweden. Archives of Environmental Contamination and Toxicology, vol 70, Issue 3, pp 583-594.

Läs artikel »

Metal contamination at recreational boatyards linked to the use of antifouling paints—investigation of soil and sediment with a field portable XRF

XRF metodiken är ett bra, snabbt och tillförlitligt verktyg för att mäta metallhalter på mark som används som båtuppläggningsplats. Vår underökning visar att det är mycket högre halter där båtarna ligger jämfört med mark som används som tranportvägar. Likaså visar resultaten att ju längre marken har använts som båtuppläggningsplats desto mer metaller har ansamlats på platsen.

Lagerström, M., Norling, M., Eklund, B. 2016. Metal contamination at recreational boatyards linked to the use of antifouling paints – investigation of soil and sediment with a field portable XRF. Environmental Science and Pollution Research.

Läs artikeln »

New biocide-free antifouling paints are toxic (Marine Pollution Bulletin)

Artikeln beskriver hur de nya så kallade fysikaliskt verkande båtbottenfärgerna som kom ut på marknaden efter sekelskiftet har testats för utsläpp av giftiga ämnen. Som testorganismer har alger och ett kräftdjur som är vanliga i svenska vatten använts. Dessa organismer är viktiga för ett fungerande kustekosystem och är inte sådana som fäster sig på båtskroven. Alla färger utom silikonfärgen visade sig läcka ämnen som var giftiga mot testorganismerna även efter 16 veckor.

Vetenskaplig referens: Karlsson, J., Eklund, B. (2004). New biocide-free antifouling paints are toxic. Marine Pollution Bulletin, 49, 456-464.

A Practical Ranking System to Compare Toxicity of Anti-fouling Paints (Marine Pollution)

I denna studie har flera nya så kallade giftfria bottenfärger som kom ut på marknaden i början av 2000-talet testats. En rödalg och ett kräftdjur som är vanliga i Östersjön och viktiga för det kustnära ekosystemet har använts som testorganismer. Ingen av dessa organismer är inte sådana som brukar sätta sig fast på båtskroven. Utifrån testresultaten för giftighet hos lakvattnen har det tagits fram en rankinglista Det var stor skillnad i giftighet mellan den minst och mest giftiga bottenfärgen med ett spann på 160 gånger.

Vetenskaplig referens: Karlsson, J., M. Breitholtz and B. Eklund. (2006) A Practical Ranking System to Compare Toxicity of Anti-fouling Paints. Marine Pollution, 52, 1661-1667.

TBT originates from pleasure boats in Sweden in spite of firm restrictions (Open Environmental Sciences)

Förekomsten av tennorganiska föreningar såsom tributyltenn (TBT) studerades i sedimenten i en mindre småstadshamn och i en båtklubb. Det visade sig att de högsta halterna av TBT påträffades närmast upptagningsområdena för båtarna. Vidare visade sig halterna vara högre i ytsedimentet än bara 10 cm djupare ner i sedimentet. Detta tyder på att TBT fortfarande läcker ut från båtarna i samband med upptagning och högtryckspolning av båtskroven. Orsaken är troligen underliggande gamla färglager innehållande TBT som kommer ut i miljön i samband med tvättning av båtbotten.

Vetenskaplig referens: Eklund, B., Elfström, M., Borg, H. (2008). TBT originates from pleasure boats in Sweden in spite of firm restrictions. Open Environmental Sciences, 2, 124-132.

Biological and chemical characterization of harbour sediments from the Stockholm area (Soil and Sediment Pollution)

Hamnsediment från fem olika typer av småbåtshamnar har undersökts. Innehåll av farliga metaller och tennorganiska föreningar har analyserats och giftigheten testats. Som testorganismer användes en bakterie, en alg och ett kräftdjur som alla förekommer i svenska vatten. Samtliga undersökta sediment var mer eller mindre förorenade med rester från ämnen som förekommer i bottenfärger. De använda testorganismerna visade sig alla vara användbara för att testa giftigheten hos sediment och algen var den som var känsligast.

Vetenskaplig referens: Eklund, B., Elfström, M., Gallego, I., Bengtsson, B-E., Breitholtz, M. (2010) Biological and chemical characterization of harbour sediments from the Stockholm area. Soil and Sediment Pollution, 10 (1), 127-141.

Comparison of toxicity and release rates of Cu and Zn from anti-fouling paints leached in natural and artificial brackish seawater (Science of the Total Environment)

Läckagehastigheten av koppar och zink från bottenfärger för användning på dels fartyg och dels fritidsbåtar har mätts i laboratoriemiljö. Den viktigaste upptäckten var att de nya så kallade biocidfria färgerna läckte avsevärt mer zink än de kopparläckande bottenfärgerna. Giftighetstester visade att testorganismer från Östersjön var ungefär lika negativt påverkade av zink som av koppar i vattnen. Därför bör det vid godkännande av en bottenfärg tas hänsyn inte bara till kopparhalten utan även till zinkhalten.

Vetenskaplig referens: Ytreberg, E., Karlsson, J., Eklund, B. (2010). Comparison of toxicity and release rates of Cu and Zn from anti-fouling paints leached in natural and artificial brackish seawater. Science of the Total Environment, 408, 2459-2466.

Toxicity of anti-fouling paints for use on pleasure boats and vessels to non-target organisms representing three trophic levels (Environmental Pollution)

Lakvatten från bottenfärger både för användning på fritidsbåtar och för fartyg har testats för sin giftighet mot tre testorganismer. Lakning utförd i 7‰- igt artificiellt havsvatten kunde förklaras av en förhöjd koncentration av koppar och zink i vattnet. Fartygsfärgerna var mer giftiga än färgerna för fritidsbåtar. Värt att notera är att trots att ingen biocid enligt märkningen hade tillsatts till den biocidfria bottenfärgen Micron Eco så gav denna det giftigaste lakvattnet. Detta visar att det inte är tillräckligt att bara lita på innehållsförteckningen hos produkten utan att det är ett bra komplement att testa hela produkten så som den verkligen används med hjälp av biologiska testmetoder.

Vetenskaplig referens: Karlsson, J., Ytreberg, E., Eklund, B. (2010). Toxicity of anti-fouling paints for use on pleasure boats and vessels to non-target organisms representing three trophic levels. Environmental Pollution. 158, 681-687.

Pleasure boat yard soils are often highly contaminated (Environmental management)

Detta är en sammanställning av uppmätta farliga ämnen på 34 båtuppläggningsplatser för fritidsbåtar i olika svenska kustkommuner. I allmänhet fanns många farliga ämnen på platserna i höga halter. Det lägre riktvärdet för förorenad mark (KM) överskreds 380; 6,8; 3,6; 2,9; 2,2 och 1,7 gånger för ∑7 PCBer (polyklorerade bifenyler), PAHer (polycykliska aromatiska kolväten), TBT (tributyltenn), Pb (bly), Hg (kvicksilver) och Cu (koppar). TBT, PAHer, Pb, Cd (kadmium) och Hg är alla prioriterade ämnen inom vattendirektivet och ska fasas ut så fort som möjligt. De höga gifthalter på båtuppläggningsplatser gör det angeläget att snarast ta fram riktlinjer för hur båtunderhåll får utföras.

Vetenskaplig referens: Eklund, B., Eklund, D. (2014) Pleasure boat yard soils are often highly contaminated. Environmental management. Volume 53, Issue 5 (2014), Page 930-946.

Disposal of plastic end-of-life-boats. Status in 2012 in the Nordic countries, with a focus on statistics, recycling and environmental problems. NMR (Nordic Council of Ministers) TemaNord

Detta är slutrapporten för ett nordiskt samarbete som hade som mål att beskriva situationen för hur många fritidsbåtar som skrotas per år och som i framtiden kommer att vara i behov av skrotning i de fyra nordiska länderna. Det uppskattades att de finns cirka 3 miljoner fritidsbåtar i norden vilket utgör ca hälften av fritidsbåtarna i Europa. Det har inte varit möjligt att uppskatta hur många som skrotas varje år, mycket beroende på att det inte finns något fulltäckande båtregister i något av länderna. Detta sågs som ett problem i den avslutande workshop där ca 50 personer från alla länderna deltog. Många delar i en båt skulle kunna återanvändas och många metaller skulle kunna recirkuleras. Farliga substanser bör först avlägsnas innan skrotning utförs så att dessa inte sprids i naturen under skrotningsprocessen eller så att människor utsätts för exponering.

Vetenskaplig referens: Eklund, B., Haaksi, H., Syversen, F., Eisted, R. 2013. Disposal of plastic end-of-life-boats. Status in 2012 in the Nordic countries, with a focus on statistics, recycling and environmental problems. NMR (Nordic Council of Ministers) TemaNord 2013:582.

Characterization and risk assessment of a boatyard for pleasure boats (Journal of soil and sediments)

En riskbedömning har utförts på en båtuppläggningsplats av vanlig storlek med ca 200 båtar och en yta på 12 000 m2. Mycket höga halter långt över riktvärden för förorenad mark uppmättes av metallerna koppar, bly och zink liksom även av tennorganiska föreningar som TBT (tributytenn), DBT (dibutyltenn) och MBT (monobutyltenn). Beräknade totala mängder av farliga ämnen för platsen finns redovisade i artikeln. Lakvatten av jorden som testades på olika testorganismer bekräftade giftigheten genom dess negativa och hämmande påverkan.

Vetenskaplig referens: Eklund, B., Johansson, L., Ytreberg, E. (2014) Characterization and risk assessment of a boatyard for pleasure boats. Journal of soil and sediments. Volume 14, Issue 5 (2014), Page 955-967. 

New analytical application for metal determination in antifouling paints (Talantat)

Den nya applikationen som utvecklats vid Stockholms universitet att med hjälp av röntgenfluorescensmätning (XRF) uppskatta mängden farliga metaller på plastbåtskrov beskrivs. Metoden skiljer sig från andra gängse XRF-metoder genom att den är särskilt kalibrerad för mätning på plastbåtskrov och att resultaten anges i mikrogram metall per kvadratcentimeter. Mängden tenn indikerar förekomst av tennorganiska föreningar. Mätmetoden visade god korrelation med uppmätta kemiska halter och har potential att bli ett användbart redskap inom miljöarbetet för påvisande av mängd giftiga ämnen bland bottenfärger på plastbåtar.

Vetenskaplig referens: Ytreberg, E., Lundgren, L., Bighiu, M A, Eklund, B. (2015) New analytical application for metal determination in antifouling paints. Talanta, 143, 121-126.